Komplimang

När jag pluggade på teknis var det en gång en kille som sa att jag liknade Audrey Hepburn. Jag blev mäkta stolt, eftersom jag anser henne vara en av de vackraste kvinnor som levat. Dock var jag medveten om att det var ett fiskeri, vilket jag gladeligen struntade i. Delvis för att jag inte är så mycket för att bli raggad på, delvis för att intresse inte fanns från min part.

Nu råkar det dock vara så att jag genom åren utvecklat en viss försiktighet med att ta emot komplimanger från människor jag inte har en relation som de överensstämmer med. Det kommer sig delvis från mina erfarenheter av min stalker, dels från att jag en gång för mycket insett för sent att någon jag räknat som vän, inte haft förhoppningar om att det var just vänner vi skulle vara och så har det blivigt jobbigt på många sätt. Bättre kväva det i sin linda isf. Aldrig lämna utrymme.

Nu är det så, att en kompis för jämnan på fyllan när hans flickvän inte är med ger mig en massa komplimanger och jag vet verkligen inte hur jag ska ta det. Igår liknade han mig vid Nancy Sinatra (vilket jag inte kunde låta bli att googla idag). Jag anar en viss önskan om att få samma uppskattning tillbaka, att det alltså bara är för att han vill bekräfta sin självbild, men är osäker. Jag vet verkligen inte hur jag ska handskas med det. Han påstår att han och hans flickvän diskuterat hur snygg jag är och samtidigt som den delen av mig som aldrig erkänner mig själv säger att han ljuger, lät han sanningsenlig. Och jag har ju alltid försökt piffa lite extra när jag ska träffa någon eller båda av dem, för jag vill liksom vara god nog.

Jag bryr mig för mycket om vad andra tycker och tror, det är sant, men jag vågar inte lägga det åt sidan. I det här fallet känner jag att jag kanske är roten till det onda i två vänners förhållande, samtidigt som min inre djävul fnyser "Jamen, eller hur!". För att tro att jag är det är att erkänna att jag är någon och det går tvärt emot allt vad livet lärt mig att jag är och får göra. Men, å andra sidan. Jag tycker inte Nancy är så där värst snygg, så liknelsen ligger kanske i paritet med min nivå. Dessutom sa han ju det i Älsklings närvaro och att han tycker han är snygg också. Snyggast på företaget, t.o.m. ;-) Där tillåter jag mig att vara mallig och glad, för Älskling är det finaste jag har och det gör mig glad när fler inser hur fantastisk han är.