tisdag 27 september 2005

En månad

Det har gått en månad sedan jag kom till Kista. Fortfarande är både förorten och staden relativt oupptäckt, men jag har ju ett tag till på mig innan det blir lite svårare.

Utflykter jag gjort är till Willys i Sollentuna, samt till båda IKEA. (Kungen har en sjujävla stor kurva och där har jag köpt en spegel som jag inte har en aning om hur jag ska få med på flyget hem). Skulle träffat mina kompisar mer om de bara haft kalendrar som matchade min. Har istället tränat en del, så jag kommer att vara hur krampig som helst när jag kommer hem på riktigt, om det fortsätter som det gjort. Jag kommer dessutom att ha ett fett flexkonto om jag bara vill.

Hade en plan om att utforska vad som finns på förortens gator. Inte uppfyllt än, men ska göras. Måste ju se vad det finns för alternativ. Det är ju trots allt så att jag jobbat hos Farbrorn allt för länge och att jag börjat tappa inspirationen och lusten, även om den fortfarande ibland förvånar mig med sin styrka.

Just nu flyter i alla fall jobbet på. Tempot har börjat öka rejält sista veckan, så jag har inte mycket tid över att fundera på hur jag ska klara av det ;) bra chef, trevliga kolleger, närmast fri frukt, diskmaskin i pentryt och flugor i papperskorgen, vilka festar på mina gamla äppelskrutt och bananskal. Livet kunde vara värre. Folk är schyssta och jag har ett papperskorgskretslopp att titta på om jag får tråkigt.

Lägenheten jag bor i är på Hotell Accome i Kista. Den liknar de nyare på studentområdet här i hemstaden. Litet pentry och gigantiskt dass mao. Skilnaden är att de tryckt in en dubbelsäng och att städning en gång i veckan ingår. De hade visseligen glömt att städa innan jag flyttade in, glömde sedan städa efter första veckan, därefter pajade luftkonditioneringen och senast avloppet i köket, men jag trivs rätt bra ändå. Frågan är ju bara var jag egentligen bor. Har kvar min lägenhet, har flyttat ihop med Älskling (eller...ja...) och bor huvuddelen av veckan i Kista. Vi ska förresten köpa säng i helgen =) Jag är visserligen bara smakråd, men i alla fall. Han är smakråd när jag ska shoppa rya. Det lutar åt en svart. Kommer bli så grymt! Sen ska jag få tapetserat nästa vecka. Gissa i vilken lägenhet? Den där jag bor! ;)

Det pinsamma är att jag inte började titta närmare på vare sig den lokala gallerian eller staden förrän Älskling kom på besök i helgen. Han är en inspirationskälla och göder min nyfikenhet. Det är lustigt så många idéer som föds i hans sällskap. Älsklingen är nyttig för Krokodilen på det sättet. Hur som helst blev det bio i gallerian (lustigt att inte åka in till centrum som man annars gör hemma för dylika nöjen) och en visit till andra våningen. Det finns både en boklåda och en musikaffär där! =) Ska titta mer på dem när de är öppna. Enbart bottenvåningsshopping hanns med i helgen. Kanske imorgon? Fråga mig då om jag hållit mitt löfte till mig själv ;) Staden tittades i alla fall på och gleds igenom, vi njöt av solen som förmodligen var den sista barärms-varma det här året.

I helgen var det också en kompis 30-årskalas. Hon är ljustekniker på Vasan, så vi var ett gäng som innan festen gick och såg Geten. Är väldigt förtjust i Susanne Reuter som spelade den kvinnliga huvudrollen. Hon har en enorm vasshet och känsla för humor. Hon är väldigt vacker, både utseendemässigt och på grund av den styrka hon utstrålar. Just styrkan gjorde att hennes knappa höjd över marken förvånade mig när hon sedan dök upp på min kompis kalas.

Jag undrar vad folk tänker om mig, om de ser samma person som jag anser mig vara. Men jag är inte säker på om jag skulle vilja bry mig om det. Man tenderar ju att umgås med de som bekräftar ens självbild. Att börja jobba med ett gäng nya människor har fått mig att fundera på det. Man hamnar i en utsatt position. Plötsligt är inte jag den som frågar om den nye vill vara med och leka, utan tvärt om den nya som försiktigt frågar om jag får lov att vara med. Men jag vågar i alla fall fråga. Och blir lika glad varje gång de andra säger ja.

fredag 9 september 2005

Hemma!

Jag är hemma!
Så underbart, så glad!

Timbuktu!
Tillägnar den här till alla som överlevt poppen!

Bio & Popcorn
mörkerpussas


Brått lönar sig inte