Tänk om jag missat dig?

Om att vilja ta ansvar

En bra artikel om att ta ansvar och vår förmåga att skylla ifrån oss.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/artikel_1021117.svd

Med 15 olästa böcker i bokhyllan blir jag...

Pomelo

Har nu premiärätit Pomelo för första gången i mitt liv. En lustig blandning mellan apelsin och grapefrukt, stor som en handboll, med tjockt skal och torrare än sina släktingar. Man kan inte äta hinnorna, men det är inga problem att få klyftorna att hålla ihop när man drar av dem.

Känner mig otroligt nyttig efter en kvarts pomelo. Det är en ganska lagom portion för ett mellanmål. Får se hur resten klarar sig i plastpåse i kylen.

Nu blir det kvällsmat :)

Två månader

Längd	1,73	cm
Vikt	63,5	kg
Fett%	23,4	%
LBM	48,6	kg	(-0,2 kg)
BMI	21,3
hals	30,9c	m
bröst	85,0	cm	strl 36
u bröst	70,9	cm	70C
midja	69,0	cm	strl 36/38
navel	80,5	cm
rumpa	97,3	cm	strl 38
lår	55,0	cm

Jag tänker på dig!

Jag ämnar hålla vad jag lovat, Blondie, bara halsen slutar göra så ont :-( Du kanske kan nöja dig med någon som lyssnar? Oavsett vad, så tänker jag på dig och ska stjäla en stund i morgon oavsett hur bråttom jag har det.

Sådan är jag ;-)

Minus lite bröst, plus lite hårlängd, lite ljusare hår...och att det är snö i mina trakter (men det var vår i söndags och påskliljorna blommar!) så stämmer det här lika bra som vilket horoskop som helst ;-)

För övrigt har jag äntligen fått veta vad som är galet med mig, efter snart fyra veckors sjuka: Jag har halsfluss. Får se om det börjar verka innan jag flyger till London på fredag med finaste. Hoppas! En tablett down, 29 to go.

Dagboksbloggare

Din blogg är din offentliga dagbok. (Nja...) Du skriver om tentor (Nope), mensvärk (Skulle kunna), godissug (Nej, men det är där hela tiden), barnuppfostran (Hellre om vuxenuppfostran...), tandläkarbesök (En månad sedan. Funderar på Frisktandvårdsabbonnemang.), ångest (Har inte haft det på ett tag.), spindelfobi (Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii!) och relationsproblem (Med föräldrarna isf). Du skiter fullständigt i huruvida dina inlägg innehåller korrekt grammatik (Fel, fel, fel!), kommatering (Fel, fel, fel!) och tangentbordsmissar (Fel, fel, kanske...Även solen.). Din blogg är ändå bara till för vardaglig ventilering och att ingen läser den bekommer dig inte det allra minsta. (Va? Jag som ska bli bloggmiljonär!)

Vilken sorts bloggare är du?
Gör testet!

Jomenvisst blir man dum efter att ha blivit gravid?

Nej, jag är inte gravid, men jag är intresserad av kvinno- och jämstäldhetsfrågor. Jag är ju av sagda kön och försöker vara jämställd, så...

http://www.expressen.se/ledare/1.1083285/amning-som-religion

Levande charader

Jag blir trött på människor som bara vill ha villa, ring på fingret och barn för att man SKA, utan större eftertanke om vad det är de ger sig in på. Jag blir trött på människor som på samma sätt plötsligt byter ut sina egna åsikter mot sin respektives, någon väns, eller någon de vill likna. Visst blir man äldre och får andra intressen, visst ändras prioriteringar, men varför göra det på så blodigt allvar och utan minsta distans?

Ja, jag betalar räknigar och ser till att sköta mitt jobb, men resten av tiden vill jag ha roligt, och då gärna med min älskling och mina vänner. Jag vill inte vara en bitter surmartyr om tio år, för att jag varit så upptagen med måsten att jag glömt ha roligt, eller för att jag inte kom loss från högstadieföreställningen om att man måste passa in. Hellre söka resten av livet än bli en schablonbild.

Älskling sade häromdagen att vi inte betedde oss som om vi blev äldre. "Vi är väl snarare tretton, eller kanske till och med nio vid det här laget" sade han. Jag ser inte det som ett problem, finaste! Så länge vi skrattar mer än vad vi gråter ligger vi på plussidan. Och jag vill ha många år med dig framöver! Jag är dessutom hellre nio år en gång till och lycklig den här gången ;-)

Sen om det blir villa och hela kittet, det får vi se. Men ingen bör bli förvånad om det finns ett bollhav däri.

Tisdag

Vaknar, sjuk.
Ringa chef och kollega.
Samla krafter, gå upp.
Vädra.
Skicka statusmail till jobbet, kolla mail.
Frukost.
Morgonsurf.
Post. Inget till mig.
Duscha, fixa. Same, same som vanligt, bara dubbelt så lång tid för sämre resultat.
Tar tidningen med mig, går till bohemcaféet. Ingen mat hemma, pallar inte laga lunch.
Beställer en macka efter att ha stirrat länge på menyn. Den på raden jag kunde fästa blicken på.
Sätter mig så jag slipper se blottade bröst. (Här sitter jag och ser naturlig ut med kläderna PÅ).
Äter, läser tidning, försöker ignorera blottarens, blottarens mans och deras kompis dumsnack och gurglet från blottarens alibi.
Lämnar tidningen, går ut på gatan. Vill gå hem och sova, men tar en promenad till fotogalleriet istället. Måste. Behålla. Dygnsrytmen.
Stängt. Traskar vidare. Fan. Det hade varit nära hem sen.
Kollar klockan: Länge tills matdags.
Traskar stelt längs med gatorna. Undviker de folkrikaste stråken. Vill inte frottera mig i onödan.
Inser att jag är bakom konsthallen. Funderar på vilken väg som snabbast tar mig till ingången. Går ditåt och in.
En ganska okonstig konstnär ställer ut. Småtrevligt men inte märkvärdigt. en fotoserie liknar en jag själv tog en gång på semestern.
Kollar klockan: Länge tills matdags. Nu är det i alla fall sol. Jag kan härda ut.
Fortsätter min stela promenad. 2½ h har tagit mig 1½ km hemifrån.
Går in och ut ur småbutiker. Hälsar vänligt på innehavarna. Förklarar gång på gång att jag bara kikar.
Kollar klockan: Nästan matdags. Letar, men hittar inget fik. För långt hem. Säkert 2,5 km.
Börjar traska hemåt. Stannar på ett fik på vägen. Öppet en timme till.
Beställer smaksatt kaffe och kaka.
Läser tills koffeinkicken kommer och jag orkar resa mig.
Traskar hemåt. Tar en sväng om en mängd butiker på vägen, mest för att hålla värmen.
Kommer hem, lägger mig i sängen och läser. Skönaste stunden på hela dagen!

Unni

Unni Drougge är en kvinna alla tycker något om, tror jag. Själv tycker jag om vad hon skriver, både på sin blogg och i bokform, även om jag inte alltid är överens med henne. Heroine var det första jag läste av henne och jag var ibland tvungen att lägga boken ifrån mig, eftersom den kröp så intensivt under huden. Så fick jag gå runt den lite och titta på den och andas djupt några gånger innan jag kunde fortsätta. Penetrering fick mig att reagera på ett liknande sätt, men mer så att jag mådde illa när jag läste den och blev förbannad på huvudpersonen. Boken har en minst sagt oväntad knorr och ett slut som knappast kunnat vara annorlunda.

Hur som helst skrev hon ett intressant inlägg om Hillary Clinton häromdagen: http://unnidrougge.blogg.se/1199790040_heja_hillary.html

Jag är förövrigt fortfarande förkyld och har inte tränat sedan den 24/2. Börjar kännas i ryggen som inte alls är glad på mig :-/