Explosionsrisk!

Herre guuuud vilken gasboll jag är! Jag skulle kunna tjänstgöra som enmansblåsorkester. Har mått illa hela dagen också. Bitvis så att jag fått gå ifrån jobbet och äta/gömma mig. Det blir två fikor mellan varje huvudmål idag ser det ut som. Nåväl: vecka sju imorgon och bara två veckor till inskrivning nu.

Vad är det som gör ont?

Efter några dagar utan växtvärk och illamående är det tillbaka igen. Puh! Fick liksom ont i tappen(?) efter träningen i måndags. Vad kan det bero på? Sist fick jag foglossning i v. 8, så det kanske är det jag känner redan? Då påstod min BM att smärtorna omöjligen var foglossning och att det inte kom före v. 20. Vid det laget var det så illa att jag gick med foglossningsbälte, så man kan väl säga att hon hade lite fel. Dock släppte det någon vecka senare och var inte så farligt förrän veckorna innan förlossningen.

Jag känner mig som rena novisen och är glad över att ha bloggen att gå tillbaka till. Då kan jag kolla efter lite vad jag har att vänta mig. Kring den här tiden försvann de flesta symptom med Semlan, vilket det även gjorde nu i dagarna. Och så kräktes jag mellan 10+1 och 14+3, vilket skulle innebära hela april den här gången. Bra att veta! Kan tilläggas att jag garanterat kräktes om det var fredag, men inte mer än totalt ca 10 ggr under perioden. Är inte det väldigt lite kräk? Bara någon dag innan första gången fick jag höra, att hade jag inte kräkts så långt i graviditeten, så skulle jag slippa. Hann säkert glädja mig åt det i två dagar innan Ulrik kom på besök.

En fundering jag haft är om man inte borde må bättre när kroppen känner igen vad som pågår. Och ju fler barn, desto mindre tid borde man ah för att känna efter också. Frågan är, om våra betydligt mer regelbundna mattider och matvanor inte också borde inverka. En positiv följd av att ha Semlans väl och ve att tänka på, men varför tänkte man inte mer på sig själv ur den aspekten förr? Fast det man vinner på regelbundenheten förlorar man kanske på att man har mindre tid och mer stress i sitt liv. 

Träning 2010

Jag gjorde en sammanfattning av ungefär hur stark jag var sist det begav sig och under vilken period jag kunde genomföra övningarna utan besvär. Tänkte att den kunde vara bra att ha för att se om jag är lika stark den här gången:

Vecka	Övning	V	R	S	T
v 0-15	Rear Delt	15	10	3
v 0-15	Hakdrag	12	9	3
v 0-15	Leg Curl	17,5	12	3
v 0-22	Plankan på tå				2*60s
v 0-40	Liggande triceps med hantel panna/sträck	9	12	3
v 0-40	Triceps bakom nacke, dubbelfattning	7	10	3
v 0-40	Triceps pulldown	8	12	3
v 0-40	Axelpress + Biceps curl	6	12	3
v 0-40	Axelrotation	5	12	3
v 0-40	Shrugs	10	12	3
v 0-40	Lateral Pulldown	17,5	12	3
v 0-40	Seated Row	30	10	3
v 0-40	Reverse fly	5	12	3
v 0-40	Bröstpress	17,5	12	3
v 0-40	Benabduktion (inåt)	17,5	12	3
v 0-40	Benadduktion (utåt)	17,5	9	3
v 0-40	Benpress	70	10	3
v 0-40	Leg Extension	20	9	3

Man kan ju konstatera att jag behöver stärka mig på Plankan, Biceps + Axelpress, Axelrotation och Shrugs, utifrån måndagens resultat. Tänker dock att jag borde göra de övningar nu som jag inte kommer att kunna göra sen när Frallan (eller jag själv) inte längre uppskattar magläge. 

Nästa gång på gymmet blir det därmed lite andra övningar än sist, förutom Plankan som jag ämnar förlänga tiden på. Inbillar mig att jag kan hålla magen hyfsat på plats om jag gör den så länge som möjligt. Sist gick det att göra den till v. 22.

Första ultraljudet!

Sitter på bussen på väg från det tidiga ultraljudet. Känner mig så glad och lugn nu.

En liten, sprattlig boxare med pickande hjärta bor i min mage. Allt såg ut som det skulle så långt, men jag fick BF satt till 23/10, vilket jag tycker är lite tidigt. Tycker lite synd om min man som missade titten. Jobba, liksom. Kan man göra vilken annan dag som helst! Men jag fick iaf bilder med mig som han kan få titta på, plus en lapp till min BM.

Första träningen efter +:et

Jag vågade mig på att springa. Vet inte hur klokt det är, men man vet aldrig när det inte kommer att gå längre.

• 3 km 20.33
• Biceps + axelpress 6x12/8/8
• Axelrotation 4x12/12/12
• Shrugs 9x12x3
• Liggande triceps 12x12x3
• Plankan 60+30

Passet gick bra och allt kändes fint, även om jag fick en konstig känsla i tappen efteråt. Axelrullningarna ska jag öka vikten på och sänka antalet istället till 12x8x3.

Hurra för Finaste!

Ni undrar om jag just skickade iväg mannen för att köpa lösgodis med motiveringen "Men herre Gud! Jag är ju gravid!"? Svaret är ja.

En knapp vecka

Jag mår lite diffust illa, men smaken och luktsinnet är som vanligt (ännu). Jag kunde inte äta Max pommes med Green & garlic dip (som jag verkligen älskar) när jag var gravid sist. Lösgodis gick inte heller. Nu är pommes & dip lika gott som vanligt, så jag vet inte om jag vågar testa lösgodis... Mådde inte illa så tidigt sist som nu, men mer när det väl kom. Sedan igår är jag mest trött och lite yr emellanåt. Lite hjärtklappning om jag anstränger mig.

Magen är svullen och det är inte helt skönt att sitta ner med knäppta byxor. Får kolla vad jag sparade i klädväg från förra gången. Jag är tacksam över att jag kommer att vara gravid vid samma tid på året den här gången, med tanke på hur stor skillnad det var på rumpmåttet mellan början och slutet sist. Då gick jag upp 17 kg. Alla påstod att jag bara fått kula på magen, men de måste ha sett illa, för jag gick upp 2-3 storlekar och fick dubbelhaka!

Försöker tänka att det inte är samma barn och graviditet den här gången och att kroppen kanske inte behöver slå på stora trumman för att annonsera vad som är på G, men oron gnager ju även om jag är en av de som är utan mf och ma i bagaget.

Var på stan för ett par dagar sedan och såg en alldeles nykläckt bebis. Jösses så små de är! Som jag längtar! Jag borde kanske inte göra det, men jag tar definitivt ut glädjen i förskott. Då får man iaf vara glad en gång.

Prickar

Besökte en bekant idag med Semlan, med anledning av att min bekant gärna ville att hennes barn blev smittade. Vi pratade lite om graviditeter och tvåbarnsliv och jag kunde konstatera att hennes första barn varit mycket enklare än Semlan och hennes tvåa ungefär som Semlan. Storasyskonet hade blivit väldigt trotsigt och svartsjukt. Jag tittade, lyssnade och märkte att storasyskonet mest fick förmaningar, inte uppmuntran när han gjorde något bra. När man är trött och inte får sova, så blir man förvisso inte så trevlig och beröm och uppmuntran är inte vad man tänker på. Då ska allt bara funka, så att man inte bryter ihop.

Jag hoppas innerligt att jag får sova när vår Fralla kommer. Att amningen funkar nu när jag vet hur suveränt det är att liggamma och att det inte blir samma kolikproblem, nu när jag vet hur stor skillnad det kan göra att skippa laktos.

Jag skriver upp Nutramigen/Pepticate på shoppinglistan, liksom amningsnapp. Håller tummar för att Semlans 4 år vid syskonets ankomst gör att det blir lättare, än vad det var för min bekanting vars äldsta bara var tre. Kollar öppna förskolans tillgänglighet och ber lite till gud.

Fan, typ

Utredningen gick åt helsike. Vi kom inte längre än till blodproven. Det tog sig tydligen på 14e försöket.

12/2 när proven togs hade jag ett hcg på 16,16. Det borde innebära att ägget fäste d. 6/2. Jag tror ÄL var d. 31/1 eller 1/2, så BF blir 24-25/10. Får hoppas Semlan hinner ha sitt kalas innan leveransen ;-)

Fula ord, fulla av ledsamhet

Så! Nu har vi lämnat blod för smittester, äggreserv, sköldkörtel och graviditet(!).

Jag har varit så nervös att jag mått illa och gråtit. Mannen däremot var kolugn. Sjuksköterskan utgick från att vi skulle gå vidare med IVF och i bilen efteråt frågade Finaste mig om jag redan bokat in det. Men nej, först får vi se hur det går med testerna innan vi beslutar oss för hur vi gör. Spermatest och VUL, samt läkarkonsultation kvarstår. Nästa fredag vet vi vad vi har för förutsättningar.

Det är skönt att det är igång, men plötsligt så obehagligt påtagligt att vi är sekundärt barnlösa. Dessa fula ord av ledsamhet och lidande.