Åka norrut

Tjohoo! Peps & blodsbandet med Älskling ikväll =) Inte för att jag vet hur jag ska orka (lider av brutalt grav sömnbrist, delvis Älsklinginducerad) men inte kan man sova när det händer roligheter! Tur för mig att hans kompis blev sjuk, synd om kompisen som missar Peps. I kväll ska det svängas på höfterna till totalt obegriplig proggreaggaeskånska!

Åh Boy! Vilket vackert väder. Solen skiner idag ;)

Barmark

Lördag. 25:e. Snön har regnat bort. Låg. Allt är meningslöst och tråkigt. Har funderat på att ha en bakfyllebrunch på nyårsdagen, men vet inte om jag orkar med det. Vill gömma mig under täcket och stänga ute hela världen. Alla mina darlings har lämnat trakten och äter upp sig hos, och frotterar sig med, sina släktingar. Själv får jag nog av julmat och familj på ett par timmar och nöjer mig med ett kort besök på julafton. Julafton känns om något meningslöst nu för tiden. Sällan uppskattas klapparna man lagt en massa tid, ork, stress och funderingar på och själv får man något som givaren i ren panik ryckt åt sig från en hylla i någon av de stora kedjornas butiker. Kanske så de som får saker av mig ser på sina klappar iofs... Man kanske bara inte känner sin familj längre. Å andra sidan har jag alltid varit bortbyttingen. Hur som helst är den 25:e inget annat än en tragiskt lång och onödig dag innan världen återgår till den verklighet som trots sin endast tillfälligt brutna blekhet är så trygg.

Tori Amos
Stina Nordenstam
Anna Ternheim

Depp
Depp
Depp

Mentala morgontofflor

Jag har råkat ut för min beskärda del av otrevligheter och är ganska nöjd med att se att det mesta ordnat upp sig det sista året. Hur kommer det sig då att jag så krampaktigt håller fast vid negativa erfarenheter? De ger en viss trygghet, men de orsakar samtidigt en viss blindhet. Här lever jag i min skyddade lilla verkstad där jag vet och bestämmer hur saker ska vara... Att ta tillvara sina erfarenheter är en sak, men att låta det förgågna svärta ner nuet är inte rättvist. Har jag några mentala morgontofflor åt mina kalla fötter? Jag kan ju inte rimligtvis förutsätta att någon jag har förtroende för kommer att svika det bara för att någon annan gjort det någon annan gång. Som sagt. Get on with your life. Dags att öppna dörren till verkstaden.

Boys are stupid. Throw rocks at them.

Hmmmm

Hur nyttigt är det egentligen att vara nyfiken? Get on with your life...

Åka bort & komma hem

Begav mig med en kompis till London i torsdags. Syftet var att göra stan. Efter att ha landat på Europas mest trafikerade flygplats begav vi oss till Chiswick, vilket ligger i västra London längs med Picadilly och District Line i zon 2. Vi bodde i vardagsrummet i en väl inrökt trerummare vilken var lyxig nog att inte ha heltäckningsmatta i vare sig köket eller badrummet. Sov gjorde vi inte speciellt mycket, med då det väl gjordes på tunna bäddmadrasser direkt på golvet. Eftersom det varje dag intogs en och annan drink var det inga problem att sova när det väl fanns tid för det och man orkade heller inte bry sig på att alla inte hade täcken och ingen sängkläder.

Det blev en massa traskande på stan, ett par utekvällar, en massa onyttig mat och fabulöst mycket kindpussande när man träffade nya och gamla bekantskaper. En hel del SMS hem till Älskling också...och ett konstaterande om att han är väldigt, väldigt beroendeframkallande ;)

Tror inte jag vet någon som inte gillar London men några anledningar till att jag gör det är:

Där finns en massa lustiga butiker, t.ex. David & Goliath på Carnaby Street, Harmony på Oxford Street, Habitat, Urban outfitters osv.

Där finns en massa trevliga människor. Folk i gemen är artiga och skäms inte för att börja prata med en när man väntar på bussen. Kanske för att stan är stor nog för att man inte anses vara byfånen om man gör det. Det finns alltid någon som är knäppare i en stad med över 7 miljoner invånare. Dock är all form av socialiserande i tuben något Londonborna undviker. De enda som ser en i ögonen och tilltalar en är andra turister.

Det finns alltid något att göra eftersom stan är öppen så gott som jämt. T.ex. råkade jag snubbla över en biljett till en av PJ Harveys sista konserter på sin turné. Tillställningen ägde rum i en liten teater med plats för ynka 400 pers vid Sloane square. Har aldrig suttit mig genom en konser förr och definitivt inte i en glassig skinnfåtölj med ett glas rödvin i handen.

Får väl erkänna att allt inte var så skoj heller...
Det finns folk precis överallt, vilket gör att allt tar tid, speciellt att transportera sig. Dessutom röker de allihop, om än bara på uteställena och kvällstid.

Folk tar så förbannat mycket droger! Jag uppskattar inte alls att ha nån påtänd snubbe svassande kring benen. Inte heller var det värst kul när en av tjejerna i gänget fick sin plånbok och mobil stulen av nån påtänd tjej. (Dock ersatte banken pengar och nytt VISA-kort, och henner mobiloperatör ordnade en ny mobil redag dagen efter. En söndagförmiddag. Det skulle ta en vecka att få nytt kort i Sverige, pengarna skulle inte ersatts och mobilen skulle man fått betala helt själv. Hur som helst: Min kompis Magnus och hans gamla flat-mates lekte ”Gissa drogen”...

Det är dyrt. Dyrt!!! Ville köpa en ”Breakfast at Tiffany’s”-tavla till Kaffepaus, Jolly Roger-strumpor till Snotcrow, en barbarellatavla, en massa kläder och halva Habitat till mig själv och sist men inte minst en lurvig, lila, prickig giraff för att den bara var så kramvänlig...till en pojke som också är kramvänlig =) Jag vet i alla fall vart jag ska beg mig om jag oväntat skulle få ett stort arv i alla fall ;)


Hur om helst kom jag hem igår eftermiddags. Jag fick tyvärr med mig en förkylning som lutar åt bihåleinflammation, men den lär väl gå över. Speciellt som jag fick stillat min kelabstinens en smula när jag träffade Älskling och möjligen smittade honom enligt principen ”Delad glädje är dubbel glädje”. Vi tillbringade kvällen med att titta på Super Size Me och äta burgare till ;) Och om jag inte lyckats dela med mig av mina baciller till honom hoppas jag att jag får det snart igen...på ett positivt sätt! =)

Sötma

Låg och pratade tills alldeles för sent. Så trötta att ögonen inte kunde hålla sig öppna längre. Där ord tar slut tar händer vid, och munnar möts i annat än ord. Så väcks det behov av närhet som länge slumrat och tar för sig mer än vad som borde kunna fås. Huden öppnar sig och tar in värme och doft. Somnar och vaknar igen. Möter samma blåa blick som jag försökte sluka igår. Kryper intill tills jag måste gå.

Så lustigt

=) =) =)
Mys är bra. Ingen sol inatt.

Gott och Ont

Dum dag på jobbet igår, men fick vykort fråk kaffepaus som är i Långtbortistan och tapetkatalogen med besked om att jag ska få tapetserat på tisdag (Äntligen slipper jag mina blå-rosablommiga väggar!). Två bra måste väga upp ett dåligt...fast det kändes inte riktigt så. Såg en fånig film, sen kom Vännen på glögg och pepparkakor. Såg lite mer intellektuellt stimulerande film - Clockwork Orange (oj så 70-tal...) - och en massa Buffy (The cheese won’t save you this time!). Definitivt huumörhöjande, speciellt efter en stund med tomteluva och slips på. Har fin slips...Ska på synthklubb ikväll. Lägger löjligt mycket mer till folks slipsar sedan jag skaffade den. Borde ringa min bror och Blondie, men oj vad jag inte orkar. Lite kokongtillstånd just nu.

Dagens goda gärning: Köpa klubbmedlemsskap till en kompis som inte hann själv.
Dagens onda gärning: Förmodligen att jag diskuterat och dömt någon jag inte känner.

Senaste tidens förvirring verkar för övrigt tidvis mer övergå i ett deprimerande accepterande av sakernas tillstånd som annorlunda än jag vill ha dem...eller? Jag är lite förvirrad gällande den biten också. Har varit väldigt Tigger på sistone. Tigger är ungefär lika inbjudande som frånstötande när det gäller att komma under huden.

Lägg av

Var på god väg att säga upp mig idag. Vill inte behöva gå till jobbet en dag till. Det finns - med undantag av några av dem jag jobbar med - inget jag trivs med eller ser fram emot.

Let me count my blessings...
Min chef har diskuterat mig och mina arbetsuppgifter med mina kolleger, utan att jag fått närvara. De beslut han tog baserade på diskussionen fick jag reda på via hörsägen, inte honom. Varför kunde han inte prata med mig direkt? Han känner inte till hur vi jobbar och ser ingen anledning till att ta fram riktlinjer för arbetet, så att man ska kunna garantera en minsta möjlig nivå av kvalitet och kontinuitet. Det gör det så mycket svårare att motivera sina motparter i arbetet! Däremot har chefen tagit fram ett dokument där det beskrivs vad det krävs för bakgrund för att klara av jobbet. Jag hade inte fått mitt jobb om jag sökt det nu med den erfarenhet jag har...och nästan ingen annan heller på avdelningen.

Mitt jobb - Mitt jobb är att dra igång folk, få dem att samarbeta och se till så att alla känner till den gemensamma kravbilden och jobbar för att uppnå den. Ingen på forskning och utveckling gillar att behöva pyssla med krav, så min roll är ständigt ifrågasatt och folk sätter sig på tvären. Efter tre år av tjabbande är man rätt trött på att stryka folk medhårs. Vidare är jag bara med halvvägs in i projektcykeln, vilket innebär att man går in i ett nytt projekt innan man sett en lösning på det förra. Således får man heller aldrig några ”lyckliga slut” utan bara ”intrigen” i storyn. Det är ganska lätt att känna sig som den elakaste människan i hela världen när man hela tiden måste driva på folk. Piska, fjäska, piska, fjäska. Bläää...

Sista året har det bytts ut en massa folk, så det finns inte mycket till samhörighet i gruppen. Anledningen till att folk sticker är att arbetsbelastningen är för hög och arbetet inte tillräckligt stimulerande.

Och jag själv då? Tja en massa skit rent privat har sänkt humöret och motivationen. Jag har ett arbetssätt som är effektivt och jag vet inte en enda som kommit med ett klagomål med god grund. Tvärtom brukar jag få beröm för mitt arbete. Chefen gillar dock inte att jag surfar på arbetstid och kan inte se fem minuters dumstrirrande på Aftonbladets hemsida som en paus, utan bara som ren slöhet.

Tjuvkika

I mitt badrumsskåp finns bland annat...

Colgate munskölj - För att det funkar bra mot tandläkarens röda tabletter
Ansiktskräm - För torr hy
Differin - Mot fet hy (Men jag vill ha något MOT fett hår)
Deodorant - Luktar...inte. Inte jag heller - Bara gott...Tror jag.
Ögonbrynsfärg - har blonda ögonbryn
Vaselin - För att slippa färg i halva ansiktet när jag färgar ögonbrynen
Rakhyvel & rakblad - Mach3, man är väl feminist...
Tandborste & Tandkräm - Eftersom hoppet om att få pussas någon mer gång i livet inte lämnat mig, samt för att tandläkare är dyra (fast det senare är inte en lika trevlig anledning).
Rengöringskräm och ansiktsvatten - Mot smink
Tops - Hör hemma i var mans verktygslåda
Diane - Ger torr hy
Brutala mängder smink - Tänk om någon såg hur jag EGENTLIGEN ser ut...
Massa parfym - Beroende som drar till sig drönare.

To be continued! Missa inte den spännande fortsättningen i ”Badrumsskåpet - The Sequel”

Kaffe

Det är ungeför sju timmar sedan jag drack sista klunken kaffe och jag är fortfarande kaffehög. Helt nipprig. Dödstrött, men kan inte sova mer efter bara tre timmars sömn. Lika bra att gå till jobbet. Lär ju i alla fall kunna gå tidigt idag.

Bouncing is what Tiggers do best. Vill inte studsa nu bara....Aaaargh! Och Ticnet har inte öppnat biljettbokningen än. Grr....

Till Sherwoodskogen!

---------------------
09:19 Bokat biljetter till Kent :)

Rammstein

Nyss hemkommen från Rammstein på Forum i Köpenhamn där jag var med några av de närmaste vännerna och lite annat folk.

Konserten var helt suverän! En av de saker som imponerade mest (utöver musiken) var ljuset. Så grymt! Många watt som gick åt under konserten... Mycket effekter med eld, fyrverkerier och konfetti. Från Reise Reise spelades bl.a. Moskau, Amerika och Ohne dich. Vi fick även höra Mutter, Bestrafen mich, Links 234, Asche zu Asche, Seeman och Du riecht so gut. En massa mer såklart, men jag får erkänna att jag inte kan min Rammstein så väl. ska ändras på. Lovar!

Efter två timmar var man inte direkt sugen på att bege sig hemmåt. Efter lite dividerande kom vi fram till att vi skulle sticka hem till Lund och ta en öl, men väl på plats var alla ganska trötta. Halva gänget begav sig dock - efter lite käk hos bögen i backen - ut på stan för att upptäcka att så gott som varenda ställe höll på att stänga :( Andbar hade dock öppet ytterligare en timme, men det innebar att vi fick härda ut med tykna bartenders, en massa RnB på allt för hög volym samt en massa backslicks och deras brudar. Blir på dåligt humör av att vistas bland människor som går ut för att ragga snarare än umgås och lyssna på musik och Andbar är ett sådant ställe dit sådana människor går. Ju mer jag ser av deras spritraggande desto mer föraktar jag det.

Men Rammstein var underbara! =)

Ta det lugnt

Dagens besök hos Farbror Vitrock resulterade i ytterligare två veckors deltidssjukskrivning. Att jobba två timmar mindre om dagen den sista månaden har gett mer ro i själen än innan, men det behövs nog lite mer drastiska åtgärder om jag vill komma vidare. Ett nytt jobb är en av dem. Att dra ner en smula på festandet och olika åtaganden är en annan, men där har jag blivit duktigare även om det ger en smula ångest att sitta hemma en fredagskväll (självvalt eller ej spelar ingen roll). Ska bara lära mig att sova och sluta gnissla tänder också....

När allt är tyst och mörkt börjar jag tänka och analysera saker som hänt, saker som sagts och saker som ska göras eller kanske kommer att ske (och effekterna därutav). Skulle jag ens få för mig att räkna får skulle jag undersöka medelhastigheten vid nedfallet då de hoppar över häckarna (vad kan standardavvikelsen tänkas vara...?), samt kategorisera dem efter lockighet och färg. Således: Sova är tråkigt, för det är en sådan massa bök på vägen. Det kan vara avsaknad av sällskap och underhållning som gör det, så jag antar att jag får se om jag kan hitta något- eller båda-, dera. (Men som alla vet som känner mig är det ju ingen som tycker om mig *ha ha*).

Underhållning finns ju iofs, för tillfället Lutherska badet av Unni Drougge. Gillar henne. Den enda av hennes böcker som jag inte gillar har hon själv kallat för sitt sorgebarn, men det kan kanske lika gärna bero på att det är ett missförstått verk(eller att hon vill få det att framstå som ett).

I alla fall: Choklad på kvällen ger kaffe på morgonen.

Ég hugsa, þessvegna er ég...held ég.

Af hverju verður ekkert svo sem það yrði? Kannski þessvegna ég ekki veit hvernig lífið ætlar að vera. En vissti ég, fengi ég ekkert að læra um það.

Af hverju byggjum við bara ekki til snjókarlar í staðin fyrir ævintýrahöllir?

Åååååååå!

Kan du inte bara sluta uppta mina tankar. Nu!
Jag har annat att göra...och hur kom du in egentligen? Trodde jag hade låst och kastat bort nyckeln.

Ett kungarike för lite värme!

Sökes: Tåvärmare
Finnes: Blåfrusna tåssingar
I utbyte: Kramar
Villkor: 10 dagars öppet köp

Det får du inte!

Konfunderad över somligas sätt. Gamla vänner som plötsligt ändrar sitt beteende, nya bekantskaper som man inte ser något tydligt mönster hos och vars beteende man inte vet hur man ska våga svara på. Det förra kan kanske bero på ändrade livsförutsättningar och ökad trygghet, därmed förtrolighet, det senare kanske som en reaktion på mitt eget ganska skiftande sätt, men hur ska jag veta?

En direkt fråga om sakernas tillstånd kan te sig enkel, men kan likväl missuppfattas om den inte ställs på rätt sätt för den person den är avsedd för. Och beroende på person kan den kanske inte ens ställas, utan måste kännas fram. Somliga kan bara inte tala om sådant. Somliga tänker inte medvetet, utan bearbetar sig själva i det fördolda. Inte nödvändigtvis i det fördolda för andra dock.

Det har sagts att jag tänker för mycket och ifrågasatts hur någon kan säga så till mig. Det har å andra sidan sagts mycket både om och till mig om min person. Jag tror mig ha funderat tillräckligt över mig själv för att veta vem jag är, och vet att mina yttre skiftningar kan förvirra en hel del. Men man måste väl tillåta sig själv att ha flera nyanser och inte bara anpassa sig och göra sig enkel? I slutändan är det jag som får leva med det på gott och ont, och förvirras av hur jag bemöts på grund av det - som nu! Jag väljer hellre det än att begränsa mig. Jag kan kanske också trösta mig med att somliga skiftningar i människors känsloliv kan få dem att bete sig ganska annorlunda än vad de annars skulle och ibland, om det är rätt person...Om en aktion är svar på en annan. Då.

Det kan inte ha varit fel att stoppa hur händelserna såg ut att utvecklas om det är så som jag anar. I så fall kommer bättre tillfällen, men vad säger det om mig om jag har fel i vad jag tror mig se? Säga allt utom det tills jag vet. Somligt är bäst i mörker och det är bara jag som vet. Kanske.

Inte så trött just nu

Huvudvärk kan inte stå upp, varför går det inte över? Lite många dagar nu, inget hjälper. Tabletter, massage, sömn...sprit kan funka, men vad är det för lösning? Löser upp hjärnan i förlängningen, men ger smärta någon annanstans. Lägger mig ner, men snurrar runt. Ligga på rygg funkar för huvudet, men jag kan inte andas. Är så tungt, fattar inte varför. Lägger mig på sidan, det lättar lite, men jag somnar aldrig så. Ibland gör det så ont i bröstet att jag får panik. Sover inte, takarna surrar, kroppen värker. Måste sova nu annars orkar jag inte. Har inte tid för det här, har ett jobb att sköta, ett liv att ha...när jag nu ska hinna med det. Turbo på helgen, tvätta, städa allt man inte hinner i veckan, sedan ut med kompisarna. Fan jävla huvud, dricka lite mer vatten. Vatten, kan det hjälpa? Dricker mycket, ett par liter, vafan lika bra, inte druckit på hela dagen. När skulle jag hunnit det? Åt jag något ner än den där mackan? Mår illa, känner mig sjösjuk. Har ju inte druckit någon sprit! Varför känner jag mig helt full? Mycket ljus omkring mig, mycket folk som trängs. Kan de inte bara släppa fram mig? Orkar inte mer, går in på toaletten och sätter fingrarna i halsen. Gurglar tvål för att bli av med smaken av vattenblandad galla. När får jag sova? När får jag vara ifred? Vill inte vara själv. Finns så mycket jag ska hinna. Fast jag mår ganska bra idag ändå...

Gny

Borde...
Jobba mindre
Äta mer choklad
Lyssna mer på Ben E King

En liten gnagare

Jag har bitmärken i min tandborste. Jag har en massa kompisar med bitmärken. Ibland får jag skaffa nya kompisar utan bitmärken. Om man startar en studiecirkel för bitglada människor, blir det en bitring då? Ska sluta bitas, för det är inte bara andra som får ont. Jag är en sån spännig typ och det enda som hjälper mot spändhet är sprit. Dricker man för mycket sprit pussas pojkarna med varandra istället för mig och så kan man ju inte ha det. Dessutom blir man sjösjuk och det är inte lönt om det inte är en båt med. Fast så kul är det inte med båtar. Inte om man är landkrabba och jag är ju kräfta, vilket nog kan anses vara nästan samma sak, om man bara bortser från att det finns havskräftor, men de är inte lika goda som flodkräftor, så de kan ju inte rimligtvis räknas. Spändhet, sprit, pojkar och grammatik ger mig huvudvärk, dock inte nödvändigtvis i den ordningen. I kväll tror jag dock att samtliga är inblandade och får avsluta natten med en fråga: Hur många bisatser kan man ha i en mening och är det inte egentligen ett obcent ord?

Breaking the girl!

Det är omöjligt att hitta en vettig lägenhet i den här stan! De kostar så att man måste ha 35 papp i månadslön och är ofta så jäkla skabbiga, för när folk väl betalt hyran har de inte råd att fixa dem. Alternativet är att lägenheterna ÄR fixade, men FEL FEL FEL! *gruff*

Är så trött på LKF och Comhem...och grannar som är äckliga.

Ännu en onsdag på Wml

Pratade länge länge med fnettis idag. avverkade i rask takt IKEA-katalogen och varför den inte landat i brevlådan än (jobbigt med nätupplagan) senaste utsvävningarna, vad pojkar egentligen är bra för (återkommande ämne, förstår inte varför), nya trådlösa telefonen jag köpt (kommer att påverka konditionen positivt), folk som snedtänder på sprit och ändå fortsätter dricka, roliga saker man kan göra med is och hemsidor man inte kan gå in på från jobbet.

En tur till Mecka

Med 800 pix i sammanlagda tillgångar begav jag mig ut till ett av alla dessa centra som fyller oss alla med vördnad och beundran. Första steget fyller oss med andlighet, andra med mani. Måste Köpa. Måste Spendera. Köpa Lycka. Njuta, Frossa. Det må vara länge sedan människan reste sig upp på bakbenen och började jaga, men nu när jakten inte längre är nödvändig för hennes överlevnad finns instinkten likväl kvar. Bytet är ett annat, men lusten tillfredsställs alltjämt. Ett känt faktum, men en fråga jag inte kan låta bli att ställa är varför frosseri ska skuldbeläggas. Man ska inte tära på resurserna, samla nötter till vintern...men kläderna jag köpte håller mig varm och böckerna ger mig underhållning och trygghet i den värld de drar in mig i. Och så kan jag sitta och kika på mitt byte, känna lite på det och vara stolt över vilken duktig jägare jag är. Det enda lilla liv som får lida är dessutom jag. Nu med 400 pix i samlade tillgångar.


_Dagens fångst_
Korkade vita män, Michael Moore - Ville köpa amerikanska upplagan, men halva priset på den svenska mot den amerikanska var mer övertygande. Nu kan jag dessutom leta fel i översättningen, språkfacist som jag är.

Ett öga rött, Jonas Hassen Khemiri - Har velat ha den ända sedan jag gav bort den till en kompis för sisådär ett år sedan. Pocketpriset övertygade.

Lutherska badet, Unni Drougge - För att jag älskar allt Unni Drougge skrivit. Regnbågens tid är inte riktigt min kopp te iofs, medans Heroine nog är den mest berörande av hennes böcker.

Röde Orm, Frans G. Bengtsson - För att den är så bra! För att jag vill ha den! Har ju redan läst den, så den lär stå oläst ett tag framöver, men jag vill ha den i min bokhylla...
-----------------------------------------------------------------------------
Och ser ni någon kring den 23-24 plocka tomburkar på stan iklädd en tröja med texten ”Wow” kan det vara jag.

I Malmö

Covenant var helt underbara!

Den är inte min, men jag kan ta den!

Två gånger idag har jag blivit uppringd angående en skada i min sommarstuga i Skillinge. Jag vet inte ens var Skillinge ligger och det närmsta jag kommer att äga en sommarstuga är besök i kompisars föräldrars sommarstugor. Fast...jag har ju funderat på att lämna Lund ett tag, så Skillinge kunde vara intressant. Får jag sommarstugan kan jag nog tänka mig att ta emot den ;)

För övrigt anser jag att Teddybears Sthlm borde byta namn till Teddybjörnarna Fredriksson, med tanke på deras kopia av ”Jag är ett litet ylle”. Bom chicka bom, så det är så!

Kung Midas är skit

Just nu känns det mesta antingen jobbigt eller menlöst. Och för att citera Nemi – ”Jag är den inverterade Kung Midas. Allt jag rör vid blir till skit”. Jag lyckas alltid krångla till allt så förbannat och lyckas sällan - trots att jag tar mig ur skiten - släppa taget om den, vilket innebär att jag tids nog kommer tillbaka till där jag började.

Två av de insikter jag kommit till på senare tid är dock följande:
- Jag måste ta mig från Lund. Inte för alltid, men ett tag för att få balans. Med tanke på hur mycket bättre jag mår när jag inte är här är det en nödvändighet.

- Jag måste skaffa ett nytt jobb. Det känns inte som en vettig investering att stanna i ett jobb där jag varken får betalt för utbildning, prestation eller ansvar och som dessutom kostar mig en massa pengar i form av sjukfrånvaro orsakad av stress. Jag mår skit - jobbet blir skit - chefen blir skitförbannad. Problemet är ju bara att det inte finns någon ork kvar under den lediga tiden för att orka söka sig någon annan stans.

Och så var det det där med att ha någon som tycker om en tillbaks. Det har jag ju. De kallas vänner. Fast jag är ju lite hagalen och vill ha en hjärtevän också. Någon att kramas lite extra länge med och som får nyheterna att bli det mest romantiska program man kan titta på om man bara gör det tillsammans. Problemet är ju bara att de pojkar jag faller för alltid är fel på något sätt:

- De är inte intresserade alls.
- De är intresserade, men tror att jag bara leker och håller sig borta.
- De är intresserade, men har flickvän/fru/sambo/hela kittet (och hävdar att vad hon inte vet om inte skadar henne, utan att tänka på att JAG får lust att skada DEM när de kommer med så dumma förslag).

Sen finns ju de där pojkarna som är intresserade, men som jag vill bara vara vänner med…eller inget alls. Jag har mest killkompisar och brukar inte riktigt förstå förrän det är för sent att de jag anser vara nya kompisar inte alls bara vill vara vänner med mig, vilket brukar leda till att de hamnar i ”inget alls”-ligan antingen på eget eller mitt initiativ. Det där med killkompisar gör ju också att pojkar jag bara vill vara vän med tror att jag raggar på dem *suck* För att inte tala om hur lustigt det kan bli när man är den enda tjejen i ett sällskap när man går ut.

Efter att ha funderat på vad jag faller för kan det sammanfattas såhär:
_Sätt_
Nyfiken
Social
Diskussionsbenägen, slängd i käften
Allmänbildad
Ingenjör eller tekniker av annat slag (JA, det är ett sätt!)
Humor
Initiativrik
Ambitiös
Självmedveten, men inte självcentrerad

_Intressen_
Cineast
Musik
Litteratur

_Utseende_
Lång; gärna 185+ :)
Inte brunögd som jag
Pussmun
Ljushårig, men inte rödhårig som jag
Vältränad, men inte ”bucklig”, utan kramvänlig
Klädsmak. Medveten och god, men avslappnad sådan.
God potential för att skaffa skägg :)

Men…vad jag än faller för blir det skit av det i slutändan ;)

Wow liksom...

Efter att ha kramat kudde, dissat kudde, vänt på täcke, vädrat, gått upp o gjort lite mat (glömt att äta...hmm...) byggt en hylla och -om ett köksskåp konstaterade jag att jag inte kunde sova. Kanske skulle göra något åt magkurret och spara sömnen till kvällen...