Ibland kommer en krypande olustkänsla över mig, jag vet inte vad det är som gör mig så illa till mods, blir bara så orolig i själen och mår sämre och sämre. Idag är en sådan dag. Det kan vara en ton i någons röst, en påminnelse om något som hänt ett halvt liv bort, en önskan om att passa in kombinerat med en rädsla att inte ens få försöka och ilska över att behöva kämpa för det. Ett meningsbyte som fick mig att tro att jag inte var önskvärd, manipulerad, hade fel rent generellt eller fel åsikt, inte lyssnade på vad jag sade och kanske, kanske sårade någon. En blick, eller frånvaron av den. Ångesten dagen efter, vad som än hände dagen innan, eller inte. Funderingar på om jag tas på allvar, om man bara får vara en sorts människa åt gången, om jag har fördommar mina vänner skulle lämna mig för.
Jag borde kanske bara gå och sova.
