Vi vill ha mera ryssar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
Vi vill ha mera ryssar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
Jurij Gargarin
Jurij Gargarin
Vi vill ha mera ryssar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
Vi vill ha flera Fuglar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
Vi vill ha flera Fuglar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
Hej då Christer
Hej då Christer
Vi vill ha flera Fuglar ut i rymden
och vi hoppas att de aldrig kommer hem igen
söndag 10 december 2006
Juliga saker jag gjort
- Hängt upp ljusslingor och satt upp ljusstaken
- Lagat knäck och kola
- Gjort och hängt upp en nejlike-apelsin med långa, röda sidenband
- Tvingat Älskling att ladda ner jullåtar
- Druckit glögg och ätit pepparkakor
- Förtärt en bisarr mängd Aladdin
- Mumsat i mig säkert ett dussin mandariner
- Kommit försent till MDAs veganjulbord, så ”bara” gottebordet hanns med
- Försökt julhandla, men fått ge upp innan en enda klapp hittats, efter att jag hållit på att svimma av det senaste i virusväg
- Tackat ja till två julfester och tre glöggkalas
- Haft ångest över klappar, tid och släktingar
Hittills måste detta vara mitt livs mest idylliska december.
söndag 13 augusti 2006
Dåliga erfarenheter och önskningar
Kallas en kvinna i ett äktenskap för maka eftersom det är det hon traditionellt förväntats göra i fråga om levnadsutrymme?
När jag tar ett steg tillbaka och försöker bedömma mina handlingar och mitt beteende ur ett någorlunda objektivt perspektiv ser jag hur mycket jag ofrivilligt anpassar mig. Det är svårt att veta hur mina motparter anpasar sig. Jag kan inte tala för någon annan än mig själv och ska inte heller så göra.
Jag kan inte på något sätt säga att jag är en person som alltid beter mig rättvist mot min omgivning och i somliga fall är jag glad att ha någon vid min sida som får mig att fundera över relevansen i mitt beteende, men det är inte riktigt det spåret jag vill följa här, även om det inte går fritt från funderingar.
Det jag har funderat över är just hur jag anpassar mig till min respektive när jag är och har varit i ett förhållande. Hur jag satt andras välmående så mycket före mitt eget att jag till slut inte riktigt vet vad som är jag och vad som är ärvt beteende från dessa andra. Hur jag låtit andras sinnesstämning påverka min egen. Hur jag väntat på initiativ som aldrig kommit och hur jag fått sänka min kvalitetsnivå för att inte behöva sköta den för två.
Det kan i efterhand verka fånigt att man betett sig som en flygvärdinna: Kaffe? Te? Var det bra så? Något mer som önskas? Önskas något annat än dagens? Smakade det bra? Var det trevligt? Hela tiden på tå, då får man ont i fötterna. Problemet är ju att det kommer så långt senare att man inte förstår varför man blir så tjurig över smärtan och låter något annat få skulden. Och frågan: Varför sa du inget? Den har inget vettigt svar, vilket gör att man minimerar värdet av sin frustration.
Men man vill ju att den man älskar är glad och nöjd. Tycker att man är världens finaste och inte hittar någon annan, bättre. Jag antar att det är ett kvinnoproblem som grundar sig i att man värderar sig själv utifrån sin relation, eller är det en överdos medmänsklighet som aktiveras när någon man bryr sig om och älskar inte mår bra? Man kan inte bara stå bredvid och rycka på axlarna i ett sådant läge, men hur ska man kunna veta vad som är en rimlig gräns? Att vänta på att bli ombedd om hjälp är i mitt tycke ganska imbecillt, för den som mår sämst har sällan den orken. Samtidigt kan man inte stå i beredskap att fråga om hjälp behövs. Det tar ork och kraft och leder nog oftare till martyrskap än nytta. Delad glädje är dubbel glädje. Delad sorg är halv sorg. Vilket skitsnack. Delad glädje är till hälften avundsjuka och halv sorg innebär bara fler som är ledsna istället för en. Återigen på tå. Blir du ledsen blir jag ledsen.
De uteblivna initiativen, de ouppfyllda förhoppningarna, det som fräter sönder kittet mellan två människor. Man tror i enfalden förälskelsen att man är ett, hoppas att tankar kan läsas, inbillar sig att den andra tänker likadant om allt som inte kommit upp för diskussion. Tror att varandras upplevelser av tillvaron är precis samma. Hoppas att ens motpart ska förstå det man inte själv förstår och ledsaga en tryggt genom alla otryggheter och faror. Jag tror att du kommer att fråga hur det är med min onda rygg och om jag vill ha lite lindrande massage, eller en puss - skrämmer vi det onda BU - där det smärtar. Du tror att mitt försök att hjälpa dig med ommöbleringen är ett försök att ta över dina tankar och göra mina till dina, att jag struntar i vad du tycker för att jag anser det vara fel om du inte säger vad jag vill höra på mitt språk. Det mesta av tiden kanske man talar till varandra och båda hör samma sak, men ibland divergerar det, kanske på grund av att man stått på tå och fått ont i fötterna, eller så står månen och stjärnorna i en sådan vinkel, men det är molnigt, så man inser inte konsekvenserna av det. Så slår den där enfalden förälskelsen till och det blir faktor pi på varje reaktion.
Samma reaktion förutsätts vara ok när den kommer från en själv men inte när man ser den hos den andra. Ingen kan vara objektiv om sig själv. I verkligheten kan man inte bo under samma tak och tro att dammsugaren bara suger upp min skit när jag städar och din skit när du gör det. Att jag får blänkande barfotagolv samtidigt som du hellre har lite hemtrevlig skit i hörnen. I verkligheten får den av oss vars gränser överstiger den andras en allergisk reaktion på deltat mellan din och min. Jag vill inte maka på de av mina gränser som jag värnar om om jag inte finner fog för det och jag antar att detsamma gäller de flesta människor. Förstår man varandra om man inte förstår varandras gränser? Kan man leva ihop om man inte förstår dem? Jag skulle säga nej. Försökt, misslyckats. Inte villig att gå på knä igen, med brustet hjärta och brustna förhoppningar.
Jag vill ha ett kontrakt där det står att den som vill få tycka om mig ska kunna läsa mina tankar, ursäkta mig för att jag inte kan läsa deras och berätta vad de önskar sig av mig, så att jag får en rimlig chans att förklara min ståndpunkt för dessa förväntningar, ha en stark, men rimlig och med min överensstämmande, tro på guden Hygien och aldrig glömma att berätta att jag är älskad även om de inte tycker om något jag gjort. Och jag vill inte behöva maka på vad som är jag om det inte är sidor i min personlighet som får mig att må dåligt av mig själv. Stoppa mig om jag gör det, för jag har själv svårt för det.
När jag tar ett steg tillbaka och försöker bedömma mina handlingar och mitt beteende ur ett någorlunda objektivt perspektiv ser jag hur mycket jag ofrivilligt anpassar mig. Det är svårt att veta hur mina motparter anpasar sig. Jag kan inte tala för någon annan än mig själv och ska inte heller så göra.
Jag kan inte på något sätt säga att jag är en person som alltid beter mig rättvist mot min omgivning och i somliga fall är jag glad att ha någon vid min sida som får mig att fundera över relevansen i mitt beteende, men det är inte riktigt det spåret jag vill följa här, även om det inte går fritt från funderingar.
Det jag har funderat över är just hur jag anpassar mig till min respektive när jag är och har varit i ett förhållande. Hur jag satt andras välmående så mycket före mitt eget att jag till slut inte riktigt vet vad som är jag och vad som är ärvt beteende från dessa andra. Hur jag låtit andras sinnesstämning påverka min egen. Hur jag väntat på initiativ som aldrig kommit och hur jag fått sänka min kvalitetsnivå för att inte behöva sköta den för två.
Det kan i efterhand verka fånigt att man betett sig som en flygvärdinna: Kaffe? Te? Var det bra så? Något mer som önskas? Önskas något annat än dagens? Smakade det bra? Var det trevligt? Hela tiden på tå, då får man ont i fötterna. Problemet är ju att det kommer så långt senare att man inte förstår varför man blir så tjurig över smärtan och låter något annat få skulden. Och frågan: Varför sa du inget? Den har inget vettigt svar, vilket gör att man minimerar värdet av sin frustration.
Men man vill ju att den man älskar är glad och nöjd. Tycker att man är världens finaste och inte hittar någon annan, bättre. Jag antar att det är ett kvinnoproblem som grundar sig i att man värderar sig själv utifrån sin relation, eller är det en överdos medmänsklighet som aktiveras när någon man bryr sig om och älskar inte mår bra? Man kan inte bara stå bredvid och rycka på axlarna i ett sådant läge, men hur ska man kunna veta vad som är en rimlig gräns? Att vänta på att bli ombedd om hjälp är i mitt tycke ganska imbecillt, för den som mår sämst har sällan den orken. Samtidigt kan man inte stå i beredskap att fråga om hjälp behövs. Det tar ork och kraft och leder nog oftare till martyrskap än nytta. Delad glädje är dubbel glädje. Delad sorg är halv sorg. Vilket skitsnack. Delad glädje är till hälften avundsjuka och halv sorg innebär bara fler som är ledsna istället för en. Återigen på tå. Blir du ledsen blir jag ledsen.
De uteblivna initiativen, de ouppfyllda förhoppningarna, det som fräter sönder kittet mellan två människor. Man tror i enfalden förälskelsen att man är ett, hoppas att tankar kan läsas, inbillar sig att den andra tänker likadant om allt som inte kommit upp för diskussion. Tror att varandras upplevelser av tillvaron är precis samma. Hoppas att ens motpart ska förstå det man inte själv förstår och ledsaga en tryggt genom alla otryggheter och faror. Jag tror att du kommer att fråga hur det är med min onda rygg och om jag vill ha lite lindrande massage, eller en puss - skrämmer vi det onda BU - där det smärtar. Du tror att mitt försök att hjälpa dig med ommöbleringen är ett försök att ta över dina tankar och göra mina till dina, att jag struntar i vad du tycker för att jag anser det vara fel om du inte säger vad jag vill höra på mitt språk. Det mesta av tiden kanske man talar till varandra och båda hör samma sak, men ibland divergerar det, kanske på grund av att man stått på tå och fått ont i fötterna, eller så står månen och stjärnorna i en sådan vinkel, men det är molnigt, så man inser inte konsekvenserna av det. Så slår den där enfalden förälskelsen till och det blir faktor pi på varje reaktion.
Samma reaktion förutsätts vara ok när den kommer från en själv men inte när man ser den hos den andra. Ingen kan vara objektiv om sig själv. I verkligheten kan man inte bo under samma tak och tro att dammsugaren bara suger upp min skit när jag städar och din skit när du gör det. Att jag får blänkande barfotagolv samtidigt som du hellre har lite hemtrevlig skit i hörnen. I verkligheten får den av oss vars gränser överstiger den andras en allergisk reaktion på deltat mellan din och min. Jag vill inte maka på de av mina gränser som jag värnar om om jag inte finner fog för det och jag antar att detsamma gäller de flesta människor. Förstår man varandra om man inte förstår varandras gränser? Kan man leva ihop om man inte förstår dem? Jag skulle säga nej. Försökt, misslyckats. Inte villig att gå på knä igen, med brustet hjärta och brustna förhoppningar.
Jag vill ha ett kontrakt där det står att den som vill få tycka om mig ska kunna läsa mina tankar, ursäkta mig för att jag inte kan läsa deras och berätta vad de önskar sig av mig, så att jag får en rimlig chans att förklara min ståndpunkt för dessa förväntningar, ha en stark, men rimlig och med min överensstämmande, tro på guden Hygien och aldrig glömma att berätta att jag är älskad även om de inte tycker om något jag gjort. Och jag vill inte behöva maka på vad som är jag om det inte är sidor i min personlighet som får mig att må dåligt av mig själv. Stoppa mig om jag gör det, för jag har själv svårt för det.
tisdag 8 augusti 2006
Har ni sett?
Har ni sett så mycket fjärilar det finns överallt i sommar? Underbart! Jag blir så glad och kan stå och titta länge :)
söndag 2 juli 2006
Festivalsport
Backränning: Kapplöpning där deltagarna bär på en eller flera ölbackar. Sker gärna i trappan över järnvägsspåret och i invecklade mönster kring rörliga objekt, t.ex. andra festivalbesökare, poliser, eller orangeklädda frivilliga.
Regler: Oklara. Gissar på endera av Onyktratst löpare, Längsta sträcka, Mest invecklade sträcka, eller Flest hela öl vid framkomsten. Det senaste känns mest troligt.
Stilpoäng: Möjligen kan stilpoäng ges, men om det görs av löparna, anordnarna (?) eller publiken, samt vilka kriterierna är är höljda i en tjock alkoholdimma. Ger det t.ex. stilpoäng om man springer ner någon, eller är det stilpoäng att lyckas undvika? Kan den chockverkan man ger den man (inte) springer på öka/minska stilpoängen? Många frågor.
Koppling till nakenloppet: Oklar även denna punkt. Kan det räknas som doping att träna med hinder och last?
Vill du delta? Nästa Roskildefestival äger rum d. 5-8/7-07. Uppvärmning från d. 1/7-07. (M.h.a. Tuborgsponsrad öl).
Regler: Oklara. Gissar på endera av Onyktratst löpare, Längsta sträcka, Mest invecklade sträcka, eller Flest hela öl vid framkomsten. Det senaste känns mest troligt.
Stilpoäng: Möjligen kan stilpoäng ges, men om det görs av löparna, anordnarna (?) eller publiken, samt vilka kriterierna är är höljda i en tjock alkoholdimma. Ger det t.ex. stilpoäng om man springer ner någon, eller är det stilpoäng att lyckas undvika? Kan den chockverkan man ger den man (inte) springer på öka/minska stilpoängen? Många frågor.
Koppling till nakenloppet: Oklar även denna punkt. Kan det räknas som doping att träna med hinder och last?
Vill du delta? Nästa Roskildefestival äger rum d. 5-8/7-07. Uppvärmning från d. 1/7-07. (M.h.a. Tuborgsponsrad öl).
lördag 20 maj 2006
Karnevalståg
Själv hade jag haft en vagn med Kalle och Chokladfabriken-tema. Massor med oompa-loompier som dansar skulle är vara. Och en chokladflod.
onsdag 3 maj 2006
Blommor!
Ooo! Det är vår idag! Hittade en lugn plats där jag och S kunde äta våra lunchmackor i lugn och ro och så kom ett par tuttar och lade sig i solen mitt framför näsan på mig. Jag bestämde mig för att de inte var äkta enbart utifrån irritationen över att inte få äta i fred.
På lördag, bestämdes det, ska vi ta en tur till någonstans där det säljs blommor och lådor, för jag ha blommor på min balkong. Vuxet, mmm...Jo, så är det, men man blir glad av lite färger utanför fönstret. Speciellt de regniga dagarna.
Annars...jaaaa...det går väl bra :) Jag är inne i en ny fas av ”Mitt liv är fantastiskt och jag är så lycklig”. Får hoppas det håller i sig. ;)
tisdag 25 april 2006
Nej men det där ville jag verkligen veta!
Jaha! Så du känner honom som var där? Men jag känner henne som gjorde det där och då var de så tighta. Sa jag att hon den andra var inblandad? Jasså inte? Nej, men du förstår när han den fjärde kom in i bilden, så blev det som det blev och de flyttade dit där du vet. Mmm. De är så trevliga. Ja, vi gjorde såntdär som man gör. Ja, det är ju synd att det bara var du och ingen mer, annars kunde vi kanske hittat på nåt? Jasså, jaha, ni kom inte överens? Var det så du menade? Nej, men så blir det.
Men snälla nån. Vad är saklig information jag vill veta och har nytta av? Vad borde filtreras? Varför vill jag att saker ska filtreras av andra när jag samtidigt är nyfiken på sådant jag egentligen inte vill veta, men ändå själv tar reda på? Och den eviga frågan hur man blir ”jaha” med sådant som synes omöjligt att släppa... Behöver man sina hang-ups?
Men snälla nån. Vad är saklig information jag vill veta och har nytta av? Vad borde filtreras? Varför vill jag att saker ska filtreras av andra när jag samtidigt är nyfiken på sådant jag egentligen inte vill veta, men ändå själv tar reda på? Och den eviga frågan hur man blir ”jaha” med sådant som synes omöjligt att släppa... Behöver man sina hang-ups?
onsdag 22 mars 2006
Solen skiner, livet leker
Vetnivetnivetni vaaaad? Jag har fått ett nytt jobb =)
Är inne på min tredje vecka och trivs kalasbra. Trevliga kolleger, bra chef och roligt jobb. Känns som om jag hade kunnat jobba en massa övertid om jag velat, men det vill jag inte. Då blir det kanske inte lika kul att gå till jobbet ovh då försvinner den största anlednigen till varför jag bytte jobb.
Annars: Livet leker, är ganska precist alldeles underbart. Jobbet funkar över förväntan, jag har en lön som jag inte kan klaga på, jag har en massa goa vänner (som jag iofs inte hinner träffa tillräckligt) och en pojkvän som (hör och häpna!) tycker om mig tillbaks. Har väl ett och annat I-landsproblem, men i det stora hela är jag väldigt nöjd med tillvaron just nu. Snart är det dessutom vår =)
Oooo! Inte glömma berätta: Roskilde! Desförinnan Slagsmålsklubben och Morrissey. Ska bli så nice!
Är inne på min tredje vecka och trivs kalasbra. Trevliga kolleger, bra chef och roligt jobb. Känns som om jag hade kunnat jobba en massa övertid om jag velat, men det vill jag inte. Då blir det kanske inte lika kul att gå till jobbet ovh då försvinner den största anlednigen till varför jag bytte jobb.
Annars: Livet leker, är ganska precist alldeles underbart. Jobbet funkar över förväntan, jag har en lön som jag inte kan klaga på, jag har en massa goa vänner (som jag iofs inte hinner träffa tillräckligt) och en pojkvän som (hör och häpna!) tycker om mig tillbaks. Har väl ett och annat I-landsproblem, men i det stora hela är jag väldigt nöjd med tillvaron just nu. Snart är det dessutom vår =)
Oooo! Inte glömma berätta: Roskilde! Desförinnan Slagsmålsklubben och Morrissey. Ska bli så nice!
onsdag 22 februari 2006
Charlotte Sometimes
Lånat boken ”Charlotte varannan dag” av Penelope Farmer. Måste ju läsa boken som ligger till grund för The Cures ”Charlotte Sometimes” =)
För övrigt skiner solen och inger hopp om att våren snart ska vara över oss igen.
För övrigt skiner solen och inger hopp om att våren snart ska vara över oss igen.
måndag 6 februari 2006
Oooo!
Det är så spännande!
Snart, snart...Men tiden sniglar sig fram. Får sätta upp delmål på vägen!
I lördags var det Death Cab for Cutie
I morgon ska jag redovisa mitt projekt i Kista
På lördag är det martini bianco hos S
Lördagen därpå inflyttningsfest hos M & kombo
Sedan kommer lönehelgen och inget att göra...måste lösas. Eller ska man kanske sova? Känns iofs som om hela min tillvaro går ut på sömn ;)
första helgen i mars är den sista innan det är dags. Komer jag att behöva en axel att gråta ut mina adrenalinfyllda ångesttårar på, eller ska jag tillbringa min tid i gerda och svettas ut dem istället?
Just nu är jag mest sugen på att gå på bio. Fast jag har städat mitt badrum i stället. Och sorterat tvätten. Attans så duktig jag är! Om man har korta meningar får man plats med lite eftertanke i punkterna.
Dagens citat: ”Det är inte ett I-landsproblem när kaffemaskinen är sönder. Det är värre än så!”
Jaaa...det är ju så rysligt att gå de futtiga metrarna till kaffemaskinen i korridoren intill! Tänk om man måste hälsa på, eller till och med prata med (!), någon av sina kolleger. Ve och fasa.
Snart, snart...Men tiden sniglar sig fram. Får sätta upp delmål på vägen!
I lördags var det Death Cab for Cutie
I morgon ska jag redovisa mitt projekt i Kista
På lördag är det martini bianco hos S
Lördagen därpå inflyttningsfest hos M & kombo
Sedan kommer lönehelgen och inget att göra...måste lösas. Eller ska man kanske sova? Känns iofs som om hela min tillvaro går ut på sömn ;)
första helgen i mars är den sista innan det är dags. Komer jag att behöva en axel att gråta ut mina adrenalinfyllda ångesttårar på, eller ska jag tillbringa min tid i gerda och svettas ut dem istället?
Just nu är jag mest sugen på att gå på bio. Fast jag har städat mitt badrum i stället. Och sorterat tvätten. Attans så duktig jag är! Om man har korta meningar får man plats med lite eftertanke i punkterna.
Dagens citat: ”Det är inte ett I-landsproblem när kaffemaskinen är sönder. Det är värre än så!”
Jaaa...det är ju så rysligt att gå de futtiga metrarna till kaffemaskinen i korridoren intill! Tänk om man måste hälsa på, eller till och med prata med (!), någon av sina kolleger. Ve och fasa.
fredag 3 februari 2006
Slutet närmar sig med stormsteg
Jopp. Så var det klart. Papperna är påskrivna, chefen tillsagd. Jag har sökt och fått ett nytt jobb, vilket innebär att jag lämnar farbror S för det något yngre halvstyvsyskonet T.
Fördelar:
Mer semester
Bättre lön
Nya bekantskaper och att redan ha vänner på företaget
Trevlig, ny chef
Fri flex
Nackdelar:
Längre arbetsvecka
Lämna trevliga kolleger på S för en osäker arbetsmiljö
Brantare uppförsbacke hemmifrån och till jobbet.
Inte ha access till Ss kafé och Ulrikas fantastiska kaffekreationer
Tror jag kan leva med att jag inte får semester de sista dagarna så som jag hoppats...mindre tid att bygga upp ångest ;) Å andra sidan är frågan om chefen kan hålla mig kvar de sista dagarna, med tanke på att jag ger SE tre dagar extra utöver min uppsägningstid. Ja, ja. Har i alla fall sagt till nya chefen att jag ska vara ledig till Roskilde. Nya chefen som trugade på mig 500:- extra i lön och som ringde och frågade vad jag ville ha för dator och prylar därtill. (Det är för bra för att vara sant hittills, så jag väntar mig ett bakslag när som helst).
Återkommer möjligen med en dos ångest eller två på vägen fram till d. 6/3.
Tjipp!
Fördelar:
Mer semester
Bättre lön
Nya bekantskaper och att redan ha vänner på företaget
Trevlig, ny chef
Fri flex
Nackdelar:
Längre arbetsvecka
Lämna trevliga kolleger på S för en osäker arbetsmiljö
Brantare uppförsbacke hemmifrån och till jobbet.
Inte ha access till Ss kafé och Ulrikas fantastiska kaffekreationer
Tror jag kan leva med att jag inte får semester de sista dagarna så som jag hoppats...mindre tid att bygga upp ångest ;) Å andra sidan är frågan om chefen kan hålla mig kvar de sista dagarna, med tanke på att jag ger SE tre dagar extra utöver min uppsägningstid. Ja, ja. Har i alla fall sagt till nya chefen att jag ska vara ledig till Roskilde. Nya chefen som trugade på mig 500:- extra i lön och som ringde och frågade vad jag ville ha för dator och prylar därtill. (Det är för bra för att vara sant hittills, så jag väntar mig ett bakslag när som helst).
Återkommer möjligen med en dos ångest eller två på vägen fram till d. 6/3.
Tjipp!
lördag 21 januari 2006
Isvak
All musik är sorglig,
Mörkret har sänkt sig kring mitt hus.
Det finns en gräns för hur mycket svärta jag orkar med innan jag själv går under.
Alla har väl nog med sig själv och
man måste själv må bra om man ska kunna tänka på andra.
Du vet, solen skiner där bakom molnen, under horisonten.
Den kommer snart fram igen och tills dess är ljusen tända för att man ska slippa glömma.
Och även om jag klarar mig utan, och kunde vara lycklig förr, så ler jag lite oftare när jag blir påmind och vet att du vet det också.
Mörkret har sänkt sig kring mitt hus.
Det finns en gräns för hur mycket svärta jag orkar med innan jag själv går under.
Alla har väl nog med sig själv och
man måste själv må bra om man ska kunna tänka på andra.
Du vet, solen skiner där bakom molnen, under horisonten.
Den kommer snart fram igen och tills dess är ljusen tända för att man ska slippa glömma.
Och även om jag klarar mig utan, och kunde vara lycklig förr, så ler jag lite oftare när jag blir påmind och vet att du vet det också.
måndag 9 januari 2006
Goda anlednngar till att jobba sent
Lugn och ro
Musik i hörlurarna
Rammstein - Tier (Fastän texten trots sina få ord gör så ont i hjärtat)
Cake - Tougher than it is (Just det)
Prodigy - Hot ride (en god anledning till varför jag gillar Prodigy)
Sisters of Mercy - Heartland (bra låt, dålig mp3:a)
Melody Club - Covergirl (Söt synthpop)
Electric six - Danger! High voltage! (Blir aldrig dålig)
Interpol -Evil (Oooo vad jag hade velat lära mig spela bas! Basgången dominerar hela låten.)
Air - All I need (Bitterljuvt. Det blir bättre sedan, när jag...)
K’s Choise - Butterflies instead (Everythings allright. Stuffed animals are always right.)
Musik i hörlurarna
Rammstein - Tier (Fastän texten trots sina få ord gör så ont i hjärtat)
Cake - Tougher than it is (Just det)
Prodigy - Hot ride (en god anledning till varför jag gillar Prodigy)
Sisters of Mercy - Heartland (bra låt, dålig mp3:a)
Melody Club - Covergirl (Söt synthpop)
Electric six - Danger! High voltage! (Blir aldrig dålig)
Interpol -Evil (Oooo vad jag hade velat lära mig spela bas! Basgången dominerar hela låten.)
Air - All I need (Bitterljuvt. Det blir bättre sedan, när jag...)
K’s Choise - Butterflies instead (Everythings allright. Stuffed animals are always right.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)