I natt har Knyttet sovit 23-02:30, ammat och sedan sovit vidare 03-06, ammat och sovit 06:30-08:45. Det känns rätt lovande, men hon är bara tre veckor, så man kan ju inte ropa hej än.
Om inget annat väcker hon mig innan hon själv är vaken och sen ska jag själv komma till ro. När hon fått nästan 9h har jag fått hälften och med fler uppvak, delvis för att jag skulle få en chans att äta, gå på toa, duscha och ta hand om en maskin tvätt (genererad av lilla bajsmaskinen).
D-vitaminoljan ger M lite räserbajs, men hon verkar inte besväras av det och det är inte stor skillnad mot när hon inte får dem. Oavsett är det bra att vi bara fick plats med skötbordet i badrummet så att vi får stå på långsidan, på "internationellt vis", för den där lilla lurifaxen skjuter skarpt så snart man tar av blöjan!
Storasyster vaknade en gång i timmen och höll natt mellan kl 3-13. Skrek 20-03. Man får snabbt sin egen definition på vad som är en "bra natt". Tror jag kommer ur den här bebistiden utan att få lika många rynkor och gråa hår som jag fick sist. Jag är sjukt glad för hur "lätt" allt är den här gången och glad att den största chocken kom med första barnet. Vi har nog bara 3 kriser om dagen nu, jämfört med oändlighetskris sist... Var på BVC förra onsdagen och kvittrade på om hur bra vi hade det och sköterskan tittade på mig som om jag hade en skruv lös och påpekade att den första tiden VAR jobbig. "Men hon har ingen kolik! Det är underbart!" kvittrade jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar