söndag 9 november 2014

Far är rar

Idag var vi och firade farfar på Fars Dag. Knyttet var så nöjd då i hans famn och farmor kastade låååånga avundsjuka blickar tills turen kom till henne. 

Nu går ögonen går i kors efter två timmars försök att natta Knyttet. Pappsen vankar runt med henne. Eftersom hon är väl medveten om att den där skäggiga typen inte har någon mjölk att erbjuda (och hon för den delen är rund som en boll av allt ammande) hoppas jag hennes två blå ramlar igen mer än någon sekund nu. 

Finaste sover f.ö. på soffan på eget initiativ, för att inte störa med snark och hostningar. Då orkar han dessutom bättre med fyraåringen imorgon och kan ge mig sovmorgon, eller en lur under dagen. Kan inte klaga på det upplägget

Pappa funkar annars fint, så länge Knyttet inte är hungrig och det var samma med Semlan. Semlan var t.o.m. ofta mer nöjd hos pappa än mig när hon var bebis. Hos honom ligger/låg de nöjda på hans bröst, men hos mig är/var det mest order om att serveras mjölk pronto, helst igår. 

Jag förtår att töserna gillar sin far. Han är varm, lugn och redan van vid en krävande tjej innan de små kom till världen ;-)

Inga kommentarer: