tisdag 5 maj 2009

Att kunna klara sig själv innebär inte att man bara vill det

Försöker lura mig själv att jag kan roa mig själv, fast jag vet att jag hellre är i andras sällskap. Kollegerna jag träffade vid flyget pratade om middag, en av dem ska bo på mitt hotell. Jag ville säga ”Hör av er om ni vill ha sällskap” men de försvann ur taxin innan tanken hann mer än formas i mitt huvud. Funderar på om de kommer att höra av sig till mig, men misstänker att den ena av okänd anledning hellre umgås utan mig och att den andre kommer att glömma mig vid åsynen av något vackrare. En bil, en kvinna, en måltid. Somliga är yta som letar tillfällig tillfredsställelse, andra söker yta och når tillfredsställelse därigenom. De är inte en perfekt matchning, men de klarar sig utan mig. De har sin herrklubb, jag är bara en brud som babblar. Bilar och fotboll intresserar mig inte ett spår heller, annars hade jag kanske varit förlåten.

Ska göra mig fin och se vad jag kan hitta att underhålla mig med. Ska jag sitta ensam på en resturang i en främmande stad, ett främmande land vill jag åtminstone vara snygg. Hålla fasaden uppe. Fan; Det svider att bara tänka så.

Inga kommentarer: