Följetongen fortlöper

Helgen har varit relativt lugn. Kraftigare förvärkar när de väl kommit, men inget direkt regelbundet eller tätt. Hoppas kroppen kraftsamlar snarare än ångrat sig. Fick sova ut i morse och vakna av mig själv. Var jättepigg i säkert 2h, men är nu lustrött igen. I vilket fall är det skönt att känna att man får vara pigg lite då och då mellan plågorna. Med Semlan blev jag igångsatt och då tog det 23h från start till slut. Nu har jag haft förvärkar sedan d. 25/9, dvs 19 dagar. Visserligen har det i mitt fall inneburit att jag är igenom halva latensfasen, men det är rätt påfrestande att gång på annan tro att det verkligen är på gång. Ljuset i tunneln är min igångsättning d. 23/10. Det är iaf bara hälften så långt dit som min latensfas hittills varat. Jag är varm dygnet om och går bara i en tunn kofta utomhus, fast folk börjat med vinterjacka. Inte ens halva oktober har gått, så jag kan jag tycka att det är rätt fånigt med vinterjacka nu. Normalt skulle jag haft en tunnare, vindtålig jacka utomhus så här års. På nätterna svettas jag massor och får ofta byta sovtröja, trosor, vända på täcket, eller lägga en filt över pölen på lakanet. Minns inte att det var så här sist om nätterna. Hela familjen är förresten sjuk, men som tur är är ingen av oss speciellt illa däran.