Gjorde en utflykt idag till Mangautställningen på Louisiana i Humlebæk för att fira minus sex månader till bröllopet.
Med tanke på att den danska kronan ligger kring 1,50 i dagsläget var det ganska självklart att köpa ToR-biljett redan vid avfärden hemifrån. Det var en smidig resa på ca 1½h, därefter en kvarts promenad till museet. Man insåg hur bortskämd man är i Sverige när vi fick hala fram 90 danska per skalle för inträdet. Dagarna innan när vi gick på konstmuseet i vår egen stad kostade det inte ett öre.
Väl inne på utställningen visade den sig bara skrapa lite på ytan. Den inledande texten på väggen i form av en "ordlista" som sammanfattade de viktigaste begreppen, men inget direkt nytt och var i det hela långt mer uttömmande än den övriga installationen. Spelsektionen, morrade Älskling över, innehöll mängder av faktafel.
Tyvärr hade vi missat att det var filmvisning, så vi lyckades inte tima besöket med någon film vi ville se. Istället upptäckte vi biosalongen mitemellan två av filmerna. Å andra sidan var dörren öppen för folk att komma och gå som de ville och belysningen i salongen inte släckt, så det var kanske lika bra. Det fanns också en teckningsskola för de som ville lära sig rita manga, men vad jag förstod var den enbart för barn, vilket jag tycker är lite lustigt. Varför inte sätta upp en sådan aktivitet mitt i allt, så att alla kommer förbi och kan se, ta en stol, en penna, ett papper och sätta igång?
Den vackra utsikten på Louisianas uteservering var inget vi kunde njuta av heller, när vi kom till caféet under slutet av eftermiddagen, men å andra sidan är en mörk januarieftermiddag ingen dag då man vill sitta ute. Där fanns å andra sidan mängder av människor, ylande barn som lekte tafatt och en torftig meny som i slutändan inte var så prisvärd, vare sig i danska, eller svenska kronor. Visst var min sallad både god och hyfsat nyttig, men den kom att kosta mig ca 120 pix och det stackars lilla glaset cola jag fick till gick lös på 37 SEK. Lite väl blodigt för min smak.
Väl hemma igen blev det Paprika i soffan med filt och katter. Lugnt och skönt. I vilket fall blev jag faktiskt mer nyfiken på Japan och magna av utställningen. Det där ytskrapandet var mer engagerande än vad jag först insåg. Och tågresan dit var i sig värd besväret :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar