Cykeldags

Första blödningsdagen räknas som första dagen i menscykeln. Därefter omfattar cykeln tiden fram till nästa menstruations första dag.

Att ha regelbunden mens innebär att mensen kommer med jämna intervall på 25 till 35 dagar. Tiden kan variera upp till fyra dagar för varje enskild kvinna utan att menscykeln räknas som oregelbunden.

Det finns inget man själv kan göra för att påverka menscykeln så att den blir längre eller kortare. Den styrs av hormonerna i kroppen.

Om ägget inte blir befruktat får man en blödning ungefär två veckor efter ägglossningen. Slemhinnan i livmodern, som började byggas upp i väntan på att ägget skulle bli befruktat och fastna i hinnan, stöts ut som en blödning. Det är detta som är mensen. Vanligtvis blöder man i tre till sex dagar. Därefter startar cykeln om på nytt.

I vissa menscykler har man ingen ägglossning, trots att man har en menstruationsblödning. För att ett ägg ska kunna lossna krävs att det finns tillräckligt höga nivåer av östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv. Man får då en blödning som inte är lika samlad som en vanlig mens.

Detta är vanligt, framför allt när man blir äldre, och inget man behöver oroa sig för. Mensblödningar utan ägglossning är ofta längre och gör mindre ont. Om ägglossningen krånglar kan det ibland leda till att menscykeln blir oregelbunden.

Efter att man har haft en menstruation ökar tillverkningen av ett hormon, FSH (follikelstimulerande hormon) som påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken.

Under tiden som ägget mognar ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av det kvinnliga hormonet östrogen. Detta hormon gör också att slemmet i livmoderhalsen förändras. Slemmet blir lättgenomträngligt så att spermier ska kunna ta sig igenom och gör även så att de har lättare att överleva. De höga östrogennivåerna påverkar också hypofysen, som ger signal till äggstockarna via ett hormon, LH (luteiniserande hormon) att ägglossning ska ske.

LH-hormonet börjar öka i mängd en till tre dagar före ägglossningen. Man kan säga att LH-ökningen är en signal till äggstocken att den ska släppa ifrån sig ägget. Hur pass snabbt LH-mängden i kroppen går tillbaka varierar lite från kvinna till kvinna.

När äggblåsan, follikeln, brister lossnar ägget. Blåsan som släppt ifrån sig ägget får en inväxt av celler och bildar ett litet organ, en gulkropp, i äggstocken. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste heter progesteron och är ett kvinnligt hormon som får slemhinnan i livmodern att växa och bli rik på blodkärl. Där fastnar ägget om det blivit befruktat, sedan det vandrat ner genom äggledaren.

Ägglossningen sker mellan 10 och 16 dagar före väntad mens. Det betyder alltså att tiden från första mensdagen till ägglossning kan variera tidsmässigt hos olika kvinnor beroende på hur lång menscykeln är.